Dröjsmålsränta är en avgift som en borgenär kan ta ut om en betalning inte görs i tid, enligt överenskomna betalningsvillkor. Den fungerar som en kompensation för den förlust eller kostnad som uppstår när en gäldenär är försenad med betalningen. Dröjsmålsränta kan tillämpas både på privatpersoner och företag som inte betalar sina fakturor eller lån i tid.
Dröjsmålsräntan börjar löpa från dagen efter förfallodatumet, förutsatt att betalningen inte har inkommit. Räntan fortsätter att löpa tills hela skulden är betald. Beloppet på dröjsmålsräntan regleras ofta i avtal, men om inget avtal finns följer den den lagstadgade räntesatsen enligt räntelagen.
Dröjsmålsränta kan tillämpas i olika sammanhang, exempelvis:
- Vid utebliven betalning av en faktura.
- Vid försening av lånebetalningar.
- När en kund inte betalar för levererade varor eller tjänster inom den överenskomna tiden.
Om ingen specifik räntesats har avtalats mellan parterna gäller den lagstadgade dröjsmålsräntan enligt räntelagen. Denna ränta är referensräntan plus 8 procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år, vilket innebär att dröjsmålsräntan kan variera beroende på tidpunkt.
För att undvika dröjsmålsränta är det viktigt att:
Betala i tid: Håll koll på dina betalningsdatum och se till att betala innan förfallodatumet.
Kommunicera: Om du inte kan betala i tid, kontakta borgenären för att försöka komma överens om en ny betalningsplan.
Planera ditt kassaflöde: Se till att ha tillräckligt med likvida medel för att klara av dina betalningsåtaganden i tid.
Om dröjsmålsräntan inte betalas kan borgenären vidta rättsliga åtgärder för att driva in skulden, vilket kan leda till att ärendet lämnas över till inkasso eller Kronofogden. Detta kan i sin tur påverka gäldenärens kreditvärdighet negativt.
Har du svårt att betala tillbaka ditt privatlån eller företagslån du beviljats via Toborrows långivare, hör av dig till långivaren redan idag!